Sparad i anställningsintervjun, arbetsplatsen, nytt jobb, Skriva CV

Vad ska du tänka på när du skriver ditt CV?

cv
Det är en konst att skriva ett bra CV

Soctanten vid tangenterna…

Läste precis intressant statistik. 75 procent av Sveriges befolkning vill byta jobb men bara en av tio gör det verkligen. Det låter ju hemskt om så skulle vara fallet. Alla dessa människor som alltså går runt missnöjda på sina jobb men inte vågar göra något åt det.
På samma ställe som jag läste statistiken (en läsvärd blogg som ni hittar länken till nedan) menade skribenten att det är få som tycker det är roligt att söka jobb. Det kan nog stämma, när jag tänker tillbaka på kommentarer från jobbsökande kollegor och vänner är det ingen som har varit särskilt entusiastisk, varken över att skriva CV, personligt brev eller gå på intervju.

Själv måste jag nog säga att jag sticker ut ur mängden i det fallet. Jag tycker nämligen att det är roligt, både CV, personligt brev och till och med – på senare tid att gå på anställningsintervju.

  • När det gäller CV och personligt brev finns det några riktlinjer som jag brukar följa. Jag justerar alltid mitt CV och personliga brev utifrån det jobb jag ska söka. En del verkar bara ändra i det personliga brevet men det tycker inte jag är en god idé. Ändra i både CV och brev och anpassa dem efter jobbet du ska söka.
  • Ha med ett foto. Det får dig att sticka ut från mängden och du kanske vinner några extra poäng om du framstår som en trevlig person. Det kan du påverka själv genom hur du framställer dig på bilden. Ha inte på dig solglasögon, låt det inte vara en bild från stranden eller utekvällen.  Du behöver inte vara uppstylad upp till tänderna men se presentabel ut.
    Vet inte om detta låter som en självklarhet för många? Isåfall kan jag meddela att det inte är så. Jag har exempelvis haft vänner som på Cv:t har laddat upp en bild där de har just solglasögon på sig.
  • Ring upp chefen och fråga lite mer om platsannonsen. Ofta är platsannonser ganska abstrakta och inte hel lätta att tolka. Genom att ringa upp får du matnyttig information som du sedan använder i ditt personliga brev
  • Ring upp chefen för jobbet du söker efter att du har skickat in CV och personligt brev. Jag är ganska övertygad om att det för min del har hjälpt mig att komma på intervju. Visst det kan vara obehagligt att prata i telefon, många tycker det. Men det är värt det om du hamnar längre upp i CV – högen. När du ringer upp kan du exempelvis fråga hur många som har sökt och hur många de kallar på intervju. I bästa fall passar chefen på att fråga lite om dig och du får en liten mini – intervju över telefon.

Sådär, det var några tips som har fungerat för mig. Nästa gång går vi igenom jobbintervjun. Hörs!

/Kram Soctanten

Annonser
Sparad i arbetsplatsen, forskning, kollegor, mobbning, organisationspsykologi

Hur hanterar du härskartekniker på arbetsplatsen?

Soctanten vid tangenterna…

Om ni minns så tog vi i vårt förra inlägg upp vilka härskartekniker som finns på jobbet och hur de kan yttra sig. För att ta reda på mer om detta intervjuade vi Camilla Ländin, organisationskonsult och författare till boken Härskartekniker – identifiera,förebygga och hantera. Nu tänkte vi fördjupa oss ännu lite mer i detta ämne genom att låta Camilla Ländin berätta om hur man hanterar och förebygger härskartekniker!

 Så hur gör man då om man råkar ut för en härskarteknik?

-Först och främst måste man vara medveten om vilka härskartekniker som finns. Därefter måste man våga ifrågasätta och markera mot den som utövar dem.  Är det så att den som själv utsätts inte säger ifrån finns det förhoppningsvis någon annan som gör det, menar Camilla .

Tydlig kommunikation är A och O för att stoppa och förebygga härskartekniker, enligt Camilla Ländin. Att kommunicera effektivt betyder exempelvis att man sätter upp tydliga förhållningsregler inför ett samarbete. Gruppen behöver diskutera igenom sådant som hur mötesordningen ska se ut, vilken jargong som är tillåten och vad man kan skämta om.-

-Det är viktigt att ha ett öppet klimat, att prata om vad som är ett godtagbart beteende och att var och en tar sitt ansvar för att sätta gränser. På så sätt undviker vi härskartekniker, förklarar Camilla Ländin.

camilla_sv-vit
Camilla Ländin, organisationskonsult och författare

14 härskarteknikerna presenterade i Camilla Ländins bok Härskartekniker: identifiera, förebygga och hantera:

Offerkoftan: en person som alltid har det lite värre än alla andra. Genom att förminska sig själv vill offerkoftan väcka omgivningens medkänsla och på sätt slippa undan tråkiga arbetsuppgifter.

Projiceringsmetoden: Du framför kritik men får själv skulden för det du klagar på.

Hierarkimetoden: Chefen tar beslut över sina medarbetares huvud. De som är anställda i en lägre position kan använda metoden för att slippa ta beslut – ” jag har ju ändå inget att säga till om”.

Komplimangmetoden: Du får en komplimang samtidigt som du blir ombedd att utföra en tjänst.

Stereotypmetoden: Du reduceras till exempelvis kön, etnicitet eller utseende.

Relativiseringsmetoden: Härskaren berättar något som förminskar det du precis har berättat.

Tidsmetoden: Att vara äldre eller att ha varit anställd fler år på arbetsplatsen används för att få övertaget över en annan kollega.

Osynliggörande – Ignorera förslag eller åsikter som en person uttrycker. Inte lyssna genom att bläddra i papper, titta i mobilen eller på andra sätt vara ointresserad.

Förminskande/Förlöjligande – genom att exempelvis skratta åt hur någon uttrycker sig, ser ut eller framställa en persons argument som oviktiga.

Undanhållande av information – beslut som skulle fattas vid ett möte har redan fattats vid ett informellt sammanhang.

Påförande av skuld och skam – Att få någon att skämmas för sina egenskaper. En härskarteknik som ofta kombineras med förlöjligande och dubbelbestraffning

Dubbelbestraffning – Kan exempelvis innebära att en kvinna uppmanas att ta mer ansvar på jobbet. När hon gör det får hon kritik för att hon inte ägnar tillräckligt mycket tid med sitt barn.

Våld och hot om våld – Våld används för att få tillgång till det härskaren vill ha.

Objektifiering – Att ta upp någons utseende i irrelevanta sammanhang.

Sparad i arbetsplatsen, forskning, kollegor, organisationspsykologi

Experten tipsar – så känner du igen härskarteknikerna på jobbet

camilla_sv-vit
Maria Ländin, organisationskonsult och författare

Soctanten vid tangenterna…

Härskartekniker är något som inte är helt ovanligt på arbetsplatser. Jag har själv blivit utsatt för att bli kallad för lilla gumman av en kollega – dvs härskartekniken förminskning. Tyvärr valde jag att inte säga ifrån då – något jag önskar att jag hade gjort men det är ju inte alltid helt enkelt. Det finns en mängd olika härskartekniker och för att kunna göra något åt dem -för sin egen skull eller andras . gäller det att vara medveten om dem. Dessutom är ämnet väldigt intressant! För att få reda på mer har jag har valt att prata med Camilla Ländin, organisationskonsult och författare till boken Härskartekniker – identifiera – hantera och förebygga . Du hittar intervjun med henne i texten nedan!

Intervju med Camilla Ländin, organisationskonsult och författare

 – Härskartekniker handlar om att manipulera omgivningen för att förbättra sin egen sociala position.  Dessutom måste det vara ett återkommande beteende hos en person.

Så förklaras härskartekniker av Camilla Ländin som nyligen har publicerat boken Härskartekniker – identifiera, hantera och förebygga där hon presenterar 14 olika härskartekniker. Offerkoftan, tidsmetoden och komplimangmetoden heter några av dem.

– Tidsmetoden betyder att en person försöker vinna inflytande genom att ha varit anställd längre arbetsplatsen än någon annan. Om någon exempelvis förklarar att en idé inte kan genomföras eftersom det inte har fungerat tidigare – då är det ett sätt att använda tidsmetoden.
Tidsmetoden handlar också om att härskaren försöker vinna fördelar genom ålder och då kan det både vara en äldre eller en yngre person, förklarar Camilla Ländin

Komplimangmetoden är ännu en härskarteknik som bygger på att få någon annan att utföra en tjänst genom att ge honom eller henne komplimanger. Dessutom är det en effektiv metod eftersom det är ett allmänmänskligt behov att bli bekräftad och sedd.  
En tredje teknik – offerkoftan – är en återkommande person i sociala sammanhang.

– Det är en person som har det värre än alla andra.  Offerkoftan söker medkänsla genom att förminska sig själv och hoppas på så sätt slippa undan tråkiga arbetsuppgifter.  

Begreppet härskartekniker formulerades redan på 70 – talet. Då var det Berit Ås, professor i socialpsykologi och politiker som observerade och identifierade fenomenet. Berit Ås presenterade sju stycken härskartekniker, bland annat osynliggörande, förminskande och undanhållande av information. Fortfarande idag är de vanligt förekommande tekniker.

– Ett osynliggörande innebär exempelvis att man blir ignorerad under ett samtal eller ett möte. Enligt en arbetsplatsundersökning genomförd av Unionens medlemmar känner sig så många som 79 procent osynliggjorda på jobbet, förklarar Camilla Ländin.

Om man däremot blir kallad för lilla gumman av sin kollega betyder det att man är utsatt för den förminskande härskartekniken. Den kan riktas mot individer men också mot större arbetslag som reduceras till en egenskap, enbart på grund av sin grupptillhörighet.  

– Om man kallar kvinnor för en skock höns eller menar att män inte kan hantera en förkylning, då är det en förminskande härskarteknik.

Camilla Ländin vill också inkludera Jante bland härskarteknikerna. Jante är något hon framförallt har märkt av i strikt hierarkiska organisationer så som skolan, försvarsmakten, och polismyndigheten.

– Det är en effektiv metod för att hålla folk på mattan- alla ska ha det lika bra eller lika dåligt- ingen får sticka ut för mycket eller tro att de är något.

Mer om härskartekniker…

…Får du veta i kommande inlägg. Då tar Camilla Ländin upp vad man ska göra för att både förebygga och hantera härskartekniker på arbetsplatsen. Missa inte det…

/Kram Soctanten

 

 

 

Sparad i arbetsplatsen, kollegor

Prata barn på arbetsplatsen

Soctanten och Kollegan vid tangenterna…

Ett samtalsämne som kan vara tudelat är att prata barn. För dem som har barn är det så klart ett starkt engagemang som även märks i konversationen med kollegor. Det kan vara svårt att låta bli att prata om sina underbara små kottar med andra i samma situation. Men vi tycker att man ska vara lyhörd för vilka kollegor som ingår i sällskapet. Här är ett par anledningar till varför vi tycker man ska vara återhållsam med allt för mycket prat om barn:

  • Tänk om det är någon i gruppen som länge försökt bli gravid eller faktiskt inte kan få barn. Då föreställer vi oss att det blir jobbigt att höra ingående detaljer om andras barn. Vi tänker att det till och med kan vara aningens provocerande att höra hur ansträngande det är med telningarnas dålig sovvanor, när man själv inte önskar sig något hellre än att bli väckt mitt i natten för att trösta mot hemska mardrömmar eller byta blöjor.
  • Det kan, faktiskt, vara fruktansvärt tråkigt att få alla detaljer om lilla Lisas sovvanor, sjukdomar eller matvägran. Oavsett om man har barn själv eller inte.

 

img_6779
Nu har lille Kalle fått ett nytt gosedjur. Är du säker på att alla vill få reda på det?

Pluspoäng att vara förälder?

Det kanske inte alltid är så att arbetsgivaren uppskattar ännu en vård-av-barn (VAB)-dag, eller att arbetstagaren kräver sin lagstadgade rätt att gå ned i arbetstid så länge barnet inte fyllt 13. Men, kan det vara så att det också finns fördelar i arbetslivet med att vara förälder?Man betraktas som vuxen på riktigt. En ansvarstagande person som lever enligt normen. Ett bevis på att man är en person som klarar av sociala relationer. Det är ju trots allt normen, många av oss lever i ett parförhållande och de flesta par väljer att skaffa barn. Vi vill poängtera att detta inte är sanningen men en känsla och fundering som kan infinna sig då och då hos oss. En av oss är fortfarande utan barn och det är alltså inte en åsikt som vi själva delar, vi är självklart båda socialt mogna – med eller utan barn 🙂
/Fredagskram Soctanten och Kollegan

Sparad i jobbet, plugga, student, tjänstledigt

Ett år med utveckling

Kollegan vid tangenterna…

Nu är det inte långt kvar tills jag går på min tjänstledighet, jag räknar ned dagarna. Ett helt långt spännande år som jag ska fylla med nya kunskaper och utveckla mig själv, det känns fantastiskt!

img_6784
Dags att prova sina vingar inom nya områden

Tjänstledighet är en trygghet

Att jag har mitt jobb kvar är en trygghet som gör att det är mycket lättare att våga ta steget. Jag riskerar ingenting, även om inte studierna tar mig någonstans karriärmässigt så har jag ny kunskap och nya perspektiv med mig tillbaka. Det klart att detta året kostar en hel del i förlorad arbetsinkomst. Men jag är i en situation där jag har möjlighet att bortse från det och istället fokusera på vad som får mig att må bra, vilket jag är tacksam för. Och jobbet finns kvar, skulle jag vilja gå tillbaka i förtid har jag rättighet att få göra det.

Prova nytt jobb är inget givet skäl

Visst är det fantastiskt att vi i Sverige har lagstadgad rättighet att ta tjänstledighet för studier? Däremot finns inte detta för att testa annat arbete. Det är upp till arbetsgivaren att bestämma om man får eller inte. Det finns en kostnad kopplad till rekrytering och ny personal behöver läras upp, men jag tror ända att man skulle vinna så mycket på att tillåta det. Man kanske vill jobba i en ettårig projektanställning någon annanstans till exempel. Den som väljer att göra en sådan utflykt kommer tillbaka med en annan erfarenhet och perspektiv än vad ett år till på samma jobb kan ge. Det kan ge lärdomar som är av nytta för företaget utan att behöva bekosta en dyr utbildning. Möjlighet till tjänstledighet kan också göra att man vågar testa att byta jobb som man annars inte skulle våga, man vet vad man har men inte vad man får. Får man chans att ta tjänstledigt och sedan väljer att inte komma tillbaka, ja då ville man uppenbarligen hellre vara någon annanstans. Då måste det vara bättre och mer värdefullt för arbetsgivaren att få in någon som verkligen jobba där istället för att behålla personal som inte vågar ta steget och jobbar kvar trots att man kanske tröttnat på sitt jobb.

Nå väl, för studier finns det som sagt i alla fall bra förutsättningar för tjänstledighet. Det regleras i studieledighetslagen.

För tjänstledighet för studier gäller bland annat:

  • Ansök i god tid. Arbetsgivaren har inte rätt att neka men rätt att skjuta fram tjänstledigheten 6 månader
  • Om du är tjänstledig i mindre än ett år har du rätt att avbryta dina studier och få komma tillbaka till din tjänst senast efter två veckor
  • Du måste inte studera något som är relevant för din nuvarande anställning

Vill du veta mer om studieledighetslagen? Det finns lätttillgänglig information på fackförbundens hemsidor, se tillexempel Unionens hemsida: http://www.unionen.se/rad-och-stod/tjanstledighet-ledighet-utan-betalning
På Lawline besvaras olika mer specifika frågor:
http://lawline.se/categories/17

/Kram Kollegan

Sparad i arbetsplatsen, forskning, hjärnan

Motionera hjärnan

Soctanten vid tangenterna…

Med risk för att vara tjatig vill jag gärna fortsätta på ämnet att byta jobb. Varför skriva blogg om man inte riktigt får grotta ner sig och älta ett ämne om och om igen – så tänker jag. Dock har jag idag en ny vinkling på ämnet även om jag har varit inne på det lite smått tidigare. Och då är det ju det här med hjärnan. Hjärnan är en bekväm karaktär som inte vill ha så mycket nytt i sitt liv. Men däremot gärna rutiner, livet blir ju så mycket enklare då, resonerar hjärnan.

Motionera hjärnan med nya arbetsuppgifter

Det här måste man dock gå emot, eftersom hjärnan inte alltid vet sitt eget bästa. Hjärnan behöver rastas, motioneras och aktiveras för att hållas i form. En hjärna som alltid går i samma hjulspår är inte den smartaste varianten.
Jag har tidigare hört att vi stagnerar med åren och får allt svårare att tänka klart. Det vill säga, att hjärncellerna blir allt färre. Men, nu har nya forskningsrön dykt upp. Kommer tyvärr inte ihåg känslan men tydligen ska det vara så att bara vi håller hjärnan igång och tvingar den att tänka nytt med jämna mellanrum så kan den vara fräsch oavsett ålder. Detta för att en välmotionerad hjärna producerar nya hjärnceller. Så ge hjärnan nya utmaningar (exempelvis nya arbetsuppgifter – på samma eller en splitter ny arbetsplats).

springa.jpg
Precis som kroppen behöver också hjärnan motioneras…

Hjärnan vill ha roligt på jobbet

Men – det räcker inte med att bara motionera hjärnan- helst vill den ha roligt också. Då blir den som mest produktiv. För den som har turen att hamna på ett jobb där styrkor och talanger tas tillvara mår hjärnan som bäst och gör  också riktigt bra ifrån sig. Då kan man också uppleva ett flow – det vill säga när man har en perfekt balans mellan utmaning i arbetsuppgifterna och en känsla av att man ändå hanterar det arbete man utför. Dessutom vill hjärnan ha pauser, fysisk rörelse och gärna se konkreta resultat – exempelvis genom avbockade punkter på en ”att göra lista”.

Vill du läsa mer om hjärnans behov av kreativitet och att ha roligt på jobbet? Klicka på länken nedan!

http://www.huvudsidan.se/hjarntraning/lat-hjarnan-ha-roligare-pa-jobbet/

Kram Soctanten

Sparad i arbetsplats, jobbet, karriär

Vad är karriär?

Soctanten vid tangenterna…

Jag har alltid trott att karriär är lika med att man klättrar i hierarkin på arbetsplatsen tills man slutligen blir chef. Och då har man nått toppen av sin karriär. Chefsjobbet har aldrig lockat mig, tydligen är det också ett vanligt fenomen bland 80 – och 90 – talister idag som inte är intresserade av att chefa över andra. Vilket i sin tur skapar problem när det är dags att rekrytera chefer till verksamheten.

Men i alla fall, eftersom jag inte varit intresserad av chefsrollen har jag tänkt att jag nog inte har en karriär eller är intresserad av att göra karriär. Tills jag förstod att begreppet karriär är bredare än att sträva efter chefspositionen på jobbet.

Karriärsmodellen

Enligt Rikard Larsson, forskare i Lund och dessutom prisbelönt för sin forskning finns det en modell med fyra olika karriärer. Den innehåller i sig fyra olika typer. Dessa fyra är –

  • Experten – som ÄR sin karriär
  • Den utvidgande – som UPPTÄCKER sin karriär
  • Den linjäre – som GÖR sin karriär
  • Den episodiske/hoppjerkan – som inte ens tror att han har någon karriär

Dessa fyra karriärstyper ser oftast skeptiskt på varandra. Mest skeptiska till varandra är hoppjerkan och experten

Karriärstypernas behov

Experten vill bli så bra som möjligt på sitt jobb. Det är oftast en man och oftast en person som gillar stabila personer där hen kan bli kvar under hela sitt yrkesliv. Experten gillar inte snabba förändringar, rörlighet, nyheter eller organisationsutveckling. Experten vill inte heller att någon lägger sig i hens arbete.

Den person som gör en linjär karriär strävar efter makt och prestige, pengar och erkännande av andra människor, enligt Rikard Larsson.

stege.jpg
Den som vill göra linjär karriär strävar mot toppen av hierarkistegen

Den utvidgade karriären är förmodligen den vanligaste i Sverige. I en sådan karriär söker man rörlighet, nyheter, personlig utveckling och samarbete. Efter ett antal år, runt fem, på en och samma arbetsplats börjar personen som väljer denna karriär se sig om efter nytt.

Och till slut – den episodiske, också kallad hoppjerkan. Tydligen var det mer negativ stämpel på denna typ av karriär förr men den börjar nu ses som mer positiv (om det då inte är experten som får tycka till). Den episodiske vill ofta byta både yrkesroll och inriktning. Tar gärna på sig utmaningar och går in för att röja upp i problem och konflikter. Denna person är snabb, bra på att bilda nätverk. Hen har förändringsvilja och förmåga att gå in i arbetsuppgifter med mycket driv.

En episodisk karriär

En person som hamnar i kategorin episodisk karriär tror lätt att hen inte har någon karriär alls. Men så är inte fallet – en episodisk karriär är också en karriär, kanske bara lite spretigare.

Den episodiske kallas också för hoppjerkan. Förr var det en negativ stämpel på denna typ av karriär förr men den börjar nu ses mer positivt. Den episodiske vill ofta byta både yrkesroll och inriktning. Hen tar gärna på sig utmaningar och går in för att röja upp i problem och konflikter. Denna person är snabb, bra på att bilda nätverk. Hen har förändringsvilja och förmåga att gå in i arbetsuppgifter med mycket driv. Med en sådan här person kan det vara svårt att förutse hur personen ska gå vidare i arbetslivet, det kan ta vilken riktning som helst. Främsta motivationen för den episodiske karriäristen är oberoende och nya utmaningar.

Oavsett vilken karriärtyp det handlar om är ingen bättre eller sämre, enligt Rikard Larsson. Alla dessa typer har sina talanger och kvalitéer. För den episodiske typen kan rollen som projektledare eller gruppmedlem i ett avgränsat projekt vara lämpliga arbetsuppgifter.

Vad är en lyckad karriär?

Alla går runt med förutfattade meningar om vad som är en lyckad karriär. Det kan dessutom vara svårt att veta vad man själv vill och vad som är omgivningens önskemål. Är det trygghet och status, utveckling eller något helt annat?

Enligt Rikard Larsson är begreppet karriär enkelt – det är en människas yrkesliv.

Vem av karriärstyperna är du? Och vad är en lyckad karriär? Kommentera gärna och dela med dig av dina åsikter!