Sparad i arbetsplatsen, forskning, organisationspsykologi

Ligger du i riskzonen för en bore out?

img_3400

Soctanten vid tangenterna…

Kommer ni ihåg artikeln om tjänstemannen som hade alldeles för lite att göra på jobbet. Jag kommer inte ihåg detaljerna kring nyheten men jag tror det var en tysk man som var anställd inom offentlig verksamhet. Han hade, tro det eller ej, men under de senaste TJUGO åren gått till jobbet utan att ha något att göra. Han hade förlorat sina arbetsuppgifter i samband med en omorganisation, ingen hade märkt något och mannen hade tydligen inget emot det eftersom han fortsatte gå till jobbet utan att säga till. Jag kommer tyvärr inte ihåg hur det hela upptäcktes och inte heller hur mannen valde att spendera dina dagar utan några konkreta arbetsuppgifter att göra…

Skamligt att inte ha fullt upp på jobbet

Att ha för lite att göra på jobbet är något vi sällan talar öppet om. Vi lever i en luthersk arbetsmoral där det ska vara fullt upp under arbetsdagen -gärna kombinerat med att det är tungt och jobbigt.  Men att ha för lite att göra-det är något skamligt i det svenska arbetslivet som vi inte pratar högt om. Trots det existerar fenomenet. Sociologen Roland Paulsen är en av de forskare som har uppmärksammat det i sin avhandling –Empty labor. Subjectivity and idleness at work.  Roland Paulsen undersökt fenomenet genom att intervjua personer – sammanlagt 43 stycken – som arbetar tomt rejält över genomsnittet, det vill säga minst halva arbetstiden.  Personerna Paulsen intervjuade ägnade stor del av sin arbetstid åt att sova, Facebooka, privata samtal eller privata intressen. Vissa gjorde det som en form av protest mot en arbetsgivare de inte var nöjda med. Andra-vilket förvånade Paulsen mest var sysslolösa eftersom det helt enkelt inte fanns tillräckligt med arbetsuppgifter.

Paulsen utgår ifrån hur hög graden av motivation är i arbetet i förhållande till hur stora möjligheterna är att arbeta effektivt och åstadkomma resultat. Om arbetstagaren är högt motiverad och dessutom har möjlighet att åstadkomma och producera mycket i sitt arbete är allt väl och risken för tomt arbete är liten. Det kan också fungera om motivationen är låg och det inte finns något att göra. Men för lite arbetsuppgifter i kombination med ambitiös personal som då inte får tillräckligt kan leda till bore out, dvs för lite att göra på jobbet och det kan vara minst lika farligt som en burn out.

Till sist, det är viktigt att ha lagom arbetsmängd på jobbet, åt båda hållen. Varken för lite eller för många arbetsuppgifter är hälsosamma för de anställda…

/Kram Soctanten

Annonser
Sparad i arbetsplatsen, forskning, kollegor, mobbning, organisationspsykologi

Hur hanterar du härskartekniker på arbetsplatsen?

Soctanten vid tangenterna…

Om ni minns så tog vi i vårt förra inlägg upp vilka härskartekniker som finns på jobbet och hur de kan yttra sig. För att ta reda på mer om detta intervjuade vi Camilla Ländin, organisationskonsult och författare till boken Härskartekniker – identifiera,förebygga och hantera. Nu tänkte vi fördjupa oss ännu lite mer i detta ämne genom att låta Camilla Ländin berätta om hur man hanterar och förebygger härskartekniker!

 Så hur gör man då om man råkar ut för en härskarteknik?

-Först och främst måste man vara medveten om vilka härskartekniker som finns. Därefter måste man våga ifrågasätta och markera mot den som utövar dem.  Är det så att den som själv utsätts inte säger ifrån finns det förhoppningsvis någon annan som gör det, menar Camilla .

Tydlig kommunikation är A och O för att stoppa och förebygga härskartekniker, enligt Camilla Ländin. Att kommunicera effektivt betyder exempelvis att man sätter upp tydliga förhållningsregler inför ett samarbete. Gruppen behöver diskutera igenom sådant som hur mötesordningen ska se ut, vilken jargong som är tillåten och vad man kan skämta om.-

-Det är viktigt att ha ett öppet klimat, att prata om vad som är ett godtagbart beteende och att var och en tar sitt ansvar för att sätta gränser. På så sätt undviker vi härskartekniker, förklarar Camilla Ländin.

camilla_sv-vit
Camilla Ländin, organisationskonsult och författare

14 härskarteknikerna presenterade i Camilla Ländins bok Härskartekniker: identifiera, förebygga och hantera:

Offerkoftan: en person som alltid har det lite värre än alla andra. Genom att förminska sig själv vill offerkoftan väcka omgivningens medkänsla och på sätt slippa undan tråkiga arbetsuppgifter.

Projiceringsmetoden: Du framför kritik men får själv skulden för det du klagar på.

Hierarkimetoden: Chefen tar beslut över sina medarbetares huvud. De som är anställda i en lägre position kan använda metoden för att slippa ta beslut – ” jag har ju ändå inget att säga till om”.

Komplimangmetoden: Du får en komplimang samtidigt som du blir ombedd att utföra en tjänst.

Stereotypmetoden: Du reduceras till exempelvis kön, etnicitet eller utseende.

Relativiseringsmetoden: Härskaren berättar något som förminskar det du precis har berättat.

Tidsmetoden: Att vara äldre eller att ha varit anställd fler år på arbetsplatsen används för att få övertaget över en annan kollega.

Osynliggörande – Ignorera förslag eller åsikter som en person uttrycker. Inte lyssna genom att bläddra i papper, titta i mobilen eller på andra sätt vara ointresserad.

Förminskande/Förlöjligande – genom att exempelvis skratta åt hur någon uttrycker sig, ser ut eller framställa en persons argument som oviktiga.

Undanhållande av information – beslut som skulle fattas vid ett möte har redan fattats vid ett informellt sammanhang.

Påförande av skuld och skam – Att få någon att skämmas för sina egenskaper. En härskarteknik som ofta kombineras med förlöjligande och dubbelbestraffning

Dubbelbestraffning – Kan exempelvis innebära att en kvinna uppmanas att ta mer ansvar på jobbet. När hon gör det får hon kritik för att hon inte ägnar tillräckligt mycket tid med sitt barn.

Våld och hot om våld – Våld används för att få tillgång till det härskaren vill ha.

Objektifiering – Att ta upp någons utseende i irrelevanta sammanhang.

Sparad i arbetsplatsen, forskning, kollegor, organisationspsykologi

Experten tipsar – så känner du igen härskarteknikerna på jobbet

camilla_sv-vit
Maria Ländin, organisationskonsult och författare

Soctanten vid tangenterna…

Härskartekniker är något som inte är helt ovanligt på arbetsplatser. Jag har själv blivit utsatt för att bli kallad för lilla gumman av en kollega – dvs härskartekniken förminskning. Tyvärr valde jag att inte säga ifrån då – något jag önskar att jag hade gjort men det är ju inte alltid helt enkelt. Det finns en mängd olika härskartekniker och för att kunna göra något åt dem -för sin egen skull eller andras . gäller det att vara medveten om dem. Dessutom är ämnet väldigt intressant! För att få reda på mer har jag har valt att prata med Camilla Ländin, organisationskonsult och författare till boken Härskartekniker – identifiera – hantera och förebygga . Du hittar intervjun med henne i texten nedan!

Intervju med Camilla Ländin, organisationskonsult och författare

 – Härskartekniker handlar om att manipulera omgivningen för att förbättra sin egen sociala position.  Dessutom måste det vara ett återkommande beteende hos en person.

Så förklaras härskartekniker av Camilla Ländin som nyligen har publicerat boken Härskartekniker – identifiera, hantera och förebygga där hon presenterar 14 olika härskartekniker. Offerkoftan, tidsmetoden och komplimangmetoden heter några av dem.

– Tidsmetoden betyder att en person försöker vinna inflytande genom att ha varit anställd längre arbetsplatsen än någon annan. Om någon exempelvis förklarar att en idé inte kan genomföras eftersom det inte har fungerat tidigare – då är det ett sätt att använda tidsmetoden.
Tidsmetoden handlar också om att härskaren försöker vinna fördelar genom ålder och då kan det både vara en äldre eller en yngre person, förklarar Camilla Ländin

Komplimangmetoden är ännu en härskarteknik som bygger på att få någon annan att utföra en tjänst genom att ge honom eller henne komplimanger. Dessutom är det en effektiv metod eftersom det är ett allmänmänskligt behov att bli bekräftad och sedd.  
En tredje teknik – offerkoftan – är en återkommande person i sociala sammanhang.

– Det är en person som har det värre än alla andra.  Offerkoftan söker medkänsla genom att förminska sig själv och hoppas på så sätt slippa undan tråkiga arbetsuppgifter.  

Begreppet härskartekniker formulerades redan på 70 – talet. Då var det Berit Ås, professor i socialpsykologi och politiker som observerade och identifierade fenomenet. Berit Ås presenterade sju stycken härskartekniker, bland annat osynliggörande, förminskande och undanhållande av information. Fortfarande idag är de vanligt förekommande tekniker.

– Ett osynliggörande innebär exempelvis att man blir ignorerad under ett samtal eller ett möte. Enligt en arbetsplatsundersökning genomförd av Unionens medlemmar känner sig så många som 79 procent osynliggjorda på jobbet, förklarar Camilla Ländin.

Om man däremot blir kallad för lilla gumman av sin kollega betyder det att man är utsatt för den förminskande härskartekniken. Den kan riktas mot individer men också mot större arbetslag som reduceras till en egenskap, enbart på grund av sin grupptillhörighet.  

– Om man kallar kvinnor för en skock höns eller menar att män inte kan hantera en förkylning, då är det en förminskande härskarteknik.

Camilla Ländin vill också inkludera Jante bland härskarteknikerna. Jante är något hon framförallt har märkt av i strikt hierarkiska organisationer så som skolan, försvarsmakten, och polismyndigheten.

– Det är en effektiv metod för att hålla folk på mattan- alla ska ha det lika bra eller lika dåligt- ingen får sticka ut för mycket eller tro att de är något.

Mer om härskartekniker…

…Får du veta i kommande inlägg. Då tar Camilla Ländin upp vad man ska göra för att både förebygga och hantera härskartekniker på arbetsplatsen. Missa inte det…

/Kram Soctanten

 

 

 

Sparad i arbetsplatsen, forskning, hjärnan

Motionera hjärnan

Soctanten vid tangenterna…

Med risk för att vara tjatig vill jag gärna fortsätta på ämnet att byta jobb. Varför skriva blogg om man inte riktigt får grotta ner sig och älta ett ämne om och om igen – så tänker jag. Dock har jag idag en ny vinkling på ämnet även om jag har varit inne på det lite smått tidigare. Och då är det ju det här med hjärnan. Hjärnan är en bekväm karaktär som inte vill ha så mycket nytt i sitt liv. Men däremot gärna rutiner, livet blir ju så mycket enklare då, resonerar hjärnan.

Motionera hjärnan med nya arbetsuppgifter

Det här måste man dock gå emot, eftersom hjärnan inte alltid vet sitt eget bästa. Hjärnan behöver rastas, motioneras och aktiveras för att hållas i form. En hjärna som alltid går i samma hjulspår är inte den smartaste varianten.
Jag har tidigare hört att vi stagnerar med åren och får allt svårare att tänka klart. Det vill säga, att hjärncellerna blir allt färre. Men, nu har nya forskningsrön dykt upp. Kommer tyvärr inte ihåg känslan men tydligen ska det vara så att bara vi håller hjärnan igång och tvingar den att tänka nytt med jämna mellanrum så kan den vara fräsch oavsett ålder. Detta för att en välmotionerad hjärna producerar nya hjärnceller. Så ge hjärnan nya utmaningar (exempelvis nya arbetsuppgifter – på samma eller en splitter ny arbetsplats).

springa.jpg
Precis som kroppen behöver också hjärnan motioneras…

Hjärnan vill ha roligt på jobbet

Men – det räcker inte med att bara motionera hjärnan- helst vill den ha roligt också. Då blir den som mest produktiv. För den som har turen att hamna på ett jobb där styrkor och talanger tas tillvara mår hjärnan som bäst och gör  också riktigt bra ifrån sig. Då kan man också uppleva ett flow – det vill säga när man har en perfekt balans mellan utmaning i arbetsuppgifterna och en känsla av att man ändå hanterar det arbete man utför. Dessutom vill hjärnan ha pauser, fysisk rörelse och gärna se konkreta resultat – exempelvis genom avbockade punkter på en ”att göra lista”.

Vill du läsa mer om hjärnans behov av kreativitet och att ha roligt på jobbet? Klicka på länken nedan!

http://www.huvudsidan.se/hjarntraning/lat-hjarnan-ha-roligare-pa-jobbet/

Kram Soctanten

Sparad i adecco, forskning, nytt jobb, organisationspsykologi

Expertråd – så passar du in på nya arbetsplatsen

Soctanten vid tangenterna…

Det är krävande att vara ny på jobbet med många intryck, nya kunskaper att lära sig och nya kollegor att relatera till. Som nyanställd befinner du dig i en miljö där du inte känner till oskrivna regler eller har förstått vilka de informella ledarna är.

För att bättre förstå hur jag ska hantera mitt kommande nya jobb har jag tagit hjälp av två experter- Samuel West, forskare inom  organisationspsykologi och Katarina Hajdyla, teamledare på bemanningsföretaget Adecco. I inlägget nedan får ni veta deras bästa tips om hur vi snabbt passar in på nya arbetsplatsen!

— Det gäller att vara lyhörd och anpassa sig till gruppen. Så småningom kan du bli tydligare med vem du är. Men under de första veckorna ska du inte vara överdrivet engagerad, smart  och driftig och du ska definitivt inte briljera inför kollegorna, säger Samuel West, forskare inom organisationspsykologi.

I stället är det viktigt att vara ödmjuk och ställa mycket frågor till dina kollegor. Dessutom behöver du delta i arbetsplatsens sociala aktiviteter. Att komma in i arbetsgruppen är minst lika betydelsefullt som att lära sig de nya arbetsuppgifterna, förklarar Samuel West

– Arbetsuppgifterna måste skötas. Det är det du får betalt för. Men på arbetsplatsen uppfattas du till 10 procent utifrån din prestation, till 30 procent på personlighet och till 60 procent på hur du kommunicerar vem du är och vad du kan.

IMG_9745-2.JPG
Samuel West, organisationsforskare inom psykologi

Det visar hur viktigt det sociala sammanhanget är, säger han.

Katarina Hajdyla arbetar som teamledare på bemanningsföretaget Adecco. Hon menar, precis som Samuel West, att du som nyanställd till en början ska vara lyhörd och försiktig.

– Du behöver inte vara en grå mus. Men avvakta med kontroversiella uttalanden och kasta dig inte in i känsliga diskussioner

Enligt Katarina Hajdyla är det oundvikligt att du som är ny granskas av dina kollegor. Samtidigt vill hon understryka att det inte behöver vara negativt utan också handlar om att man är nyfiken på dig som nyanställd. Och det är viktigt att första intrycket blir bra, inte minst när det gäller det yttre.

— Du ska vara välvårdad och snyggt klädd. Var hellre överklädd än underklädd. Märker du att det blir fel kan du alltid justera klädseln genom att exempelvis ta av dig kavajen och bara ha blus eller skjorta till byxorna.

En förutsättning för att så snabbt som möjligt komma in i jobbet är att det finns en bra introduktionsplan

– Det är bra om man får börja med en mjukstart. Arbetsgivaren kan exempelvis låta den nyanställde gå runt och hälsa på kollegorna eller besöka verksamhetens olika avdelningar. Som ny gäller det att hitta sin roll på arbetsplatsen och det måste få ta tid, säger Katarina Hajdyla.

TRE TIPS TILL DIG SOM ÄR NYANSTÄLLD

  • Var intresserad och ställ mycket frågor. Genom att vara nyfiken får du reda på hur det fungerar på din nya arbetsplats och undviker att göra fel.
  • Sköt dina arbetsuppgifter men glöm inte bort att det sociala umgänget är minst lika viktigt. Du kan inte lära dig vilka normer och värderingar som gäller genom att låsa på arbetsgivarens webbsida. Delta i stället i de sociala aktiviteter som erbjuds.
  • Var lyhörd och anpassa dig till gruppen. Du ska vara dig själv men ta inte alltför mycket plats under de första veckorna.