Sparad i arbetsplatsen, jobbet, mobbning

X blev utfryst när hen ville byta arbetsplats

Soctanten vid tangenterna…

God jul och gott nytt år! Efter julfirande och ledighet är det dags för ett nytt blogginlägg som fortsätter på samma tema som två tidigare inlägg, det vill säga mobbning. Efter att ha publicerat en intervju med en expert om hur mobbning kan uppstå och hur den ska hanteras tycker vi att det är dags att ta upp ett konkret exempel på hur mobbning på arbetsplatsen kan se ut…. Här kommer därför berättelsen om X, en vän till mig som för ett tag sedan råkade ut för just mobbning…
Vi tar det från början… Vännen, vi kan kalla hen X,  hade ett jobb som hen var tvungen att pendla till, något som tog minst två timmar. Förutsatt att det inte var något krångel med snöiga vägar eller så för då blev restiden ännu längre. Efter ett halvår blev min vän erbjuden att gå från vikariat till en fast anställning och X tackade ja.

Men – några veckor därefter blev hen erbjuden ett jobb med betydligt kortare resväg till jobbet.

Istället för att behöva gå upp klockan fem på morgonen och täcka upp med flextimmar på grund av förseningar i trafiken skulle X inte ha mer än en halvtimme till jobbet.
För min vän var valet därför enkelt och hen beslöt sig för att byta arbetsplats.

Det uppskattades dock inte av kollegorna.Istället för att lyckönska till nya jobbet – som skulle kunna sägas vara den förväntade och “normala” reaktionen valde medarbetare och ledning att frysa ut min vän.

Tidigare trevliga medarbetare hälsade nu knappt på X och i fikarummet vill ingen sitta bredvid hen.
X som tidigare hade trivts bra på arbetsplatsen och  varit en självklar del av gemenskapen fick nu inte längre vara med.

När övriga kollegor åkte på branschträff för att lyssna på föredrag och äta middag fick X , som straff för att hen skulle sluta ensam stanna kvar på jobbet.

X hade varit öppen med att hen letade jobb på närmare håll. Trots det visade övriga anställda ingen förståelse för den nya anställningen. Inte ens ledningen stod på X sida. Istället förklarade närmaste chef att X och en kollega som slutade i samma veva “ inte skulle släppas” från sin nuvarande arbetsplats.
Det ledde i sin tur till att X och hens kollega kontaktade facket och frågade om det verkligen fick gå till såhär. De fick till svar att en månads uppsägningstid var det som gällde, och därefter kunde varken chef eller någon annan hålla dem kvar.

Min vän menar att det hela framförallt kändes sorgligt, att det slutade som det gjorde när hen tidigare hade trivts på arbetsplatsen. X fick faktiskt en blomma sista dagen på jobbet. Men presenten kändes inte ärlig efter behandlingen X  hade utsatts för under den senaste månaden.

… Så kan det alltså gå. När mobbning blir verklighet och på grund av något som man trodde skulle vara en rättighet för arbetstagaren – att säga upp sig när man vill gå vidare till nytt jobb…

 

Annonser
Sparad i jobbet, kurser, yrkesval

Förändringar och beslut

Kollegan vid tangenterna…

Nya verktyg som tydliggör tankar och förenklar beslut, det är alltid bra. Det fångar mitt intresse både privat och professionellt. Härom veckan var jag på kurs i MI, alltså motiverande samtal. För de av er som inte känner till vad MI är, kan man kort säga att det  är ett framåtsträvande, förändringsinriktat förhållningssätt. En av de saker jag tar med mig från kursen är – det fantastiskt enkla men det väldigt användbara – ambivalenskorset.

Ambivalenskorset

Har man ett beslut att fatta eller är ambivalent kring en förändring man funderar på, då kan detta vara effektivt att använda. I många fall kräver metoder och förhållningssätt som man lär sig  att det finns en samtalspartner som ställer de rätta frågorna. Ambivalenskorset däremot tror jag kan funka utmärkt att göra själv om det inte finns någon vän, coach eller annan att prata med i närheten. Men, som alltid ger det ju en extra dimension om du har någon att samtala med.

                      Ambivalenskorsetfullsizerender
Vilken julklapp ska du köpa? Låt ambivalenskorset guida dig 🙂

Gör så här: Skriv ned allt du kan komma på under varje rubrik. Det är viktigt att du gör det i rätt ordning.

1.Vad är bra nu?
2.Vad är mindre bra nu?
3.Vad är mindre bra med att förändra?
4.Vad skulle du vinna på att förändra?

Om du har många punkter på din lista kan det vara en hjälp att ringa in det i varje ruta som är det absolut viktigaste för dig. Det kan ge en helt annan tydlighet vad din ambivalens består av. Har du två alternativ som du inte kan bestämma dig för vad du ska välja? Då kan du göra två ambivalenskors och jämföra resultaten.
Lycka till med alla beslut!

/Kram Kollegan

Sparad i arbetsplatsen, jobbet, kollegor, mobbning

Mobbning på arbetsplatsen

Soctanten vid tangenterna…

Minns ni vårt senaste inlägg? Då publicerade vi vår intervju med Stefan Blomberg, psykolog och författare till boken ”Mobbning på arbetsplatsen:uttryck och åtgärder”.
Idag fortsätter vi på samma tema! Vill ni veta mer om hur de vanligaste formerna av mobbning ser ut , hur man hanterar mobbning på arbetsplatsen och vad man gör om chefen mobbar? Läs nedan vad Stefan Blomberg säger om saken!

Mobbning visar sig genom kritik och utfrysning

Den vanligaste formen av mobbning brukar vara att det letas fel i arbetsuppgifterna. Stefan Blomberg beskriver hur det för den som drabbas blir en stress i att få kritik oavsett hur arbetsuppgifterna utförs. En annan vanlig förekommande variant av mobbning är att den utsatte blir utstött eller utfryst från gemenskapen. Stefan Blomberg exemplifierar att det kan visa sig genom att en person exempelvis inte blir inbjuden till ett möte för att därefter få kritik för att man inte har dykt upp på mötet- som personen då inte ens visste ägde rum.

pressbild01
Vill du veta mer om mobbning på arbetsplatsen? Läs vår intervju med Stefan Blomberg, psykolog och författare

 

För den som drabbas av mobbning är konsekvenserna stora.

-Depressionsproblemen trefaldigas för de som varit utsatta för mobbning. Personerna hamnar ofta i långvariga sjukskrivningar och de kan få traumaliknande symptom på samma sätt som människor som utsätts för tortyr, våldtäkt eller misshandel. Det kan exempelvis handla om stark ångest som kan vara så påtaglig att personen inte klarar av vissa situationer.

Om mobbning på arbetsplatsen uppstår är det inte lätt att komma tillrätta med problemet. Då krävs mycket jobb med hela arbetsgruppen. Ofta kan det ta år innan stämningen på arbetsplatsen är bättre och tilliten har byggts upp mellan kollegor. I ungefär hälften av de mobbningsfall som uppmärksammas är det arbetstagaren själv som är inblandad.

-Chefen behöver inte vara den största boven i dramat men kanske inte gör något åt situationen. Det kan handla om stressade chefer som inte hinner göra sitt jobb. Det kan också vara så att det inte är ett gott ledarskap, det vill säga att chefen har andra drivkrafter än att ta hand om sin personal.

Stefan Blomberg beskriver hur maktlystnad, en egen agenda eller ett passivt, frånvarande ledarskap kan vara skäl till att mobbning inte stoppas. För den som drabbas av mobbning är det viktigt att slå larm om sin situation och om möjligt byta jobb.

-Det ska helst göras så tidigt som möjligt eftersom det annars finns risk för allvarliga hälsoproblem. Om det inte är möjligt måste den drabbade uppmärksamma problemet. Personen kan kontakta sin chef, chefens chef, HR- avdelningen, företagshälsovården eller facket.

Policys och levande dokument förebygger mobbning

Men allra bäst är det såklart om mobbning på arbetsplatsen aldrig uppstår. Stefan Blomberg understryker hur viktigt det är med ett förebyggande arbete i form av levande dokument och policys.

-De måste tydligt tala om vad som är ett godtagbart beteende på arbetsplatsen. Dessutom måste det finnas tydliga rutiner och handlingsplaner för hur mobbning, om det uppstår ska hanteras. Då vet de anställda vad som gäller och vad konsekvenserna blir för mobbaren.

Sparad i jobbet, plugga, student, tjänstledigt

Ett år med utveckling

Kollegan vid tangenterna…

Nu är det inte långt kvar tills jag går på min tjänstledighet, jag räknar ned dagarna. Ett helt långt spännande år som jag ska fylla med nya kunskaper och utveckla mig själv, det känns fantastiskt!

img_6784
Dags att prova sina vingar inom nya områden

Tjänstledighet är en trygghet

Att jag har mitt jobb kvar är en trygghet som gör att det är mycket lättare att våga ta steget. Jag riskerar ingenting, även om inte studierna tar mig någonstans karriärmässigt så har jag ny kunskap och nya perspektiv med mig tillbaka. Det klart att detta året kostar en hel del i förlorad arbetsinkomst. Men jag är i en situation där jag har möjlighet att bortse från det och istället fokusera på vad som får mig att må bra, vilket jag är tacksam för. Och jobbet finns kvar, skulle jag vilja gå tillbaka i förtid har jag rättighet att få göra det.

Prova nytt jobb är inget givet skäl

Visst är det fantastiskt att vi i Sverige har lagstadgad rättighet att ta tjänstledighet för studier? Däremot finns inte detta för att testa annat arbete. Det är upp till arbetsgivaren att bestämma om man får eller inte. Det finns en kostnad kopplad till rekrytering och ny personal behöver läras upp, men jag tror ända att man skulle vinna så mycket på att tillåta det. Man kanske vill jobba i en ettårig projektanställning någon annanstans till exempel. Den som väljer att göra en sådan utflykt kommer tillbaka med en annan erfarenhet och perspektiv än vad ett år till på samma jobb kan ge. Det kan ge lärdomar som är av nytta för företaget utan att behöva bekosta en dyr utbildning. Möjlighet till tjänstledighet kan också göra att man vågar testa att byta jobb som man annars inte skulle våga, man vet vad man har men inte vad man får. Får man chans att ta tjänstledigt och sedan väljer att inte komma tillbaka, ja då ville man uppenbarligen hellre vara någon annanstans. Då måste det vara bättre och mer värdefullt för arbetsgivaren att få in någon som verkligen jobba där istället för att behålla personal som inte vågar ta steget och jobbar kvar trots att man kanske tröttnat på sitt jobb.

Nå väl, för studier finns det som sagt i alla fall bra förutsättningar för tjänstledighet. Det regleras i studieledighetslagen.

För tjänstledighet för studier gäller bland annat:

  • Ansök i god tid. Arbetsgivaren har inte rätt att neka men rätt att skjuta fram tjänstledigheten 6 månader
  • Om du är tjänstledig i mindre än ett år har du rätt att avbryta dina studier och få komma tillbaka till din tjänst senast efter två veckor
  • Du måste inte studera något som är relevant för din nuvarande anställning

Vill du veta mer om studieledighetslagen? Det finns lätttillgänglig information på fackförbundens hemsidor, se tillexempel Unionens hemsida: http://www.unionen.se/rad-och-stod/tjanstledighet-ledighet-utan-betalning
På Lawline besvaras olika mer specifika frågor:
http://lawline.se/categories/17

/Kram Kollegan

Sparad i arbetsplats, jobbet, karriär

Vad är karriär?

Soctanten vid tangenterna…

Jag har alltid trott att karriär är lika med att man klättrar i hierarkin på arbetsplatsen tills man slutligen blir chef. Och då har man nått toppen av sin karriär. Chefsjobbet har aldrig lockat mig, tydligen är det också ett vanligt fenomen bland 80 – och 90 – talister idag som inte är intresserade av att chefa över andra. Vilket i sin tur skapar problem när det är dags att rekrytera chefer till verksamheten.

Men i alla fall, eftersom jag inte varit intresserad av chefsrollen har jag tänkt att jag nog inte har en karriär eller är intresserad av att göra karriär. Tills jag förstod att begreppet karriär är bredare än att sträva efter chefspositionen på jobbet.

Karriärsmodellen

Enligt Rikard Larsson, forskare i Lund och dessutom prisbelönt för sin forskning finns det en modell med fyra olika karriärer. Den innehåller i sig fyra olika typer. Dessa fyra är –

  • Experten – som ÄR sin karriär
  • Den utvidgande – som UPPTÄCKER sin karriär
  • Den linjäre – som GÖR sin karriär
  • Den episodiske/hoppjerkan – som inte ens tror att han har någon karriär

Dessa fyra karriärstyper ser oftast skeptiskt på varandra. Mest skeptiska till varandra är hoppjerkan och experten

Karriärstypernas behov

Experten vill bli så bra som möjligt på sitt jobb. Det är oftast en man och oftast en person som gillar stabila personer där hen kan bli kvar under hela sitt yrkesliv. Experten gillar inte snabba förändringar, rörlighet, nyheter eller organisationsutveckling. Experten vill inte heller att någon lägger sig i hens arbete.

Den person som gör en linjär karriär strävar efter makt och prestige, pengar och erkännande av andra människor, enligt Rikard Larsson.

stege.jpg
Den som vill göra linjär karriär strävar mot toppen av hierarkistegen

Den utvidgade karriären är förmodligen den vanligaste i Sverige. I en sådan karriär söker man rörlighet, nyheter, personlig utveckling och samarbete. Efter ett antal år, runt fem, på en och samma arbetsplats börjar personen som väljer denna karriär se sig om efter nytt.

Och till slut – den episodiske, också kallad hoppjerkan. Tydligen var det mer negativ stämpel på denna typ av karriär förr men den börjar nu ses som mer positiv (om det då inte är experten som får tycka till). Den episodiske vill ofta byta både yrkesroll och inriktning. Tar gärna på sig utmaningar och går in för att röja upp i problem och konflikter. Denna person är snabb, bra på att bilda nätverk. Hen har förändringsvilja och förmåga att gå in i arbetsuppgifter med mycket driv.

En episodisk karriär

En person som hamnar i kategorin episodisk karriär tror lätt att hen inte har någon karriär alls. Men så är inte fallet – en episodisk karriär är också en karriär, kanske bara lite spretigare.

Den episodiske kallas också för hoppjerkan. Förr var det en negativ stämpel på denna typ av karriär förr men den börjar nu ses mer positivt. Den episodiske vill ofta byta både yrkesroll och inriktning. Hen tar gärna på sig utmaningar och går in för att röja upp i problem och konflikter. Denna person är snabb, bra på att bilda nätverk. Hen har förändringsvilja och förmåga att gå in i arbetsuppgifter med mycket driv. Med en sådan här person kan det vara svårt att förutse hur personen ska gå vidare i arbetslivet, det kan ta vilken riktning som helst. Främsta motivationen för den episodiske karriäristen är oberoende och nya utmaningar.

Oavsett vilken karriärtyp det handlar om är ingen bättre eller sämre, enligt Rikard Larsson. Alla dessa typer har sina talanger och kvalitéer. För den episodiske typen kan rollen som projektledare eller gruppmedlem i ett avgränsat projekt vara lämpliga arbetsuppgifter.

Vad är en lyckad karriär?

Alla går runt med förutfattade meningar om vad som är en lyckad karriär. Det kan dessutom vara svårt att veta vad man själv vill och vad som är omgivningens önskemål. Är det trygghet och status, utveckling eller något helt annat?

Enligt Rikard Larsson är begreppet karriär enkelt – det är en människas yrkesliv.

Vem av karriärstyperna är du? Och vad är en lyckad karriär? Kommentera gärna och dela med dig av dina åsikter!

Sparad i arbetsplatsen, jobbet, kollegor

Utvecklande feedback

Kollegan vid tangenterna…

På vår arbetsplats pratas det en hel del om feedbackkultur just nu, att vi alla måste bli bättre på att ge och ta feedback. Om feedback ges på rätt sätt kan det vara ett sätt att utvecklas i sin yrkesroll, sägs det. Det är ett vettigt skäl att ge feedback tycker jag!

hjarta
Berätta för kollegorna när de gör något du uppskattar

Fast trots att jag gillar tanken på feedback blir det inte så ofta det ges i praktiken här på jobbet. Visst, någon positiv kommentar säger vi nog till varandra då och då. Men det bästa är när det finns en reflektion bakom och mer innehåll än ett spontant “bra gjort! även om det så klart gör de flesta glada.

Använd en modell
För att det ska bli användbart och utvecklande för den man ger feedback behöver det vara en smula genomtänkt. Det finns en enkel modell du kan använda för att ge konstruktiv feedback.

  1. Börja med det som var bra. Det ska vara konkret, inte bara “det var bra” utan VAD var bra. Din kollega behöver veta specifikt vad det är som uppskattas och ska fortsätta med/göra mer av.
  2. Vill man, kan man därefter ge feedback på något man tyckte var mindre bra. Då säger du OCH, och därefter anger sedan den förändring som du tycker kunde göra det bättre.

Ett exempel enligt modellen ovan:” Det var en väldigt intressant föreläsning du höll med spännande exempel från verkligheten, OCH om du tittar upp lite mer från dina anteckningar kommer det bli ännu mer fängslande”.

Det viktiga ordet “och”
Ordet “och” är centralt när du ger kritik på något. Jämför exemplet ovan med att använda ordet “men” istället; ”…MEN du tittade mycket på dina anteckningar”. Det blir en helt annan ton och tar udden av det positiva som just sagts. Det finns risk att bara det där sista, kritiska, är det som tas emot. Personen kanske inte känner att den fått utvecklande feedback utan bara är nedtyngd av kritik. Feedback ska vara utvecklande så skicka med en bild hur det ska bli bättre istället för känslan av att något var dåligt. Det ska vara lösningsinriktat – hur man kan göra istället – och något som faktiskt går att förändra så det är konstruktivt.

Ge bara feedback till den som vill ha
Det kan vara en bra idé att först fråga kollegan om den vill ha feedback. Det kan finnas tillfällen då man faktiskt inte vill det. Man kanske själv är medveten om vad som blev mindre bra, är för stressad för att ta emot feedback och så vidare.

Be om feedback
Vill man själv ha feedback kan man fråga efter den också. Jag gjorde just det för ett tag sedan. Jag var fullt beredd på kritik på min prestation, men fick oväntad kritik på innehållet istället. Min första tanke var att försvara mig, ”han måste ju ha missuppfattat mig!”. Men jag är så nöjd att jag faktiskt hann hejda mig och bara lyssnade istället, se feedback trappan här intill.

feedback-trappan
Målet är att komma högst upp i trappa

Även om du inte håller med om det som sägs kan du alltid lyssna och tacka för att någon tagit dig tid att ge återkoppling. Det gäller att reflektera, kan det finnas ett uns av sanning i kritiken? Sedan väljer du om det är något du vill förändra eller inte.
Och fundera lite på vad du gör när du får positiv feedback. Var i trappan står du då? Förvånansvärt många är långt ned i trappan och förklarar att det inte var deras förtjänst eller det de gjort inte var så svårt egentligen. Men även här gäller att lyssna, bearbeta och säga tack!

Kram Kollegan

Sparad i arbetsplatsen, fikarast, jobbet, kollegor, personligt

Vad pratar du om under fikapausen?

Kollegan och Soctanten reflekterar tillsammans…

Fikarasten närmar sig med stormsteg. Kaffedoften sprider sig i korridoren. Åh, äntligen dags att lämna datorskärmen för en stund för lite samvaro med kollegorna! När kollegan i rummet intill säger ”nu är det fika” är det dags att ta sig till fikarummet för lite välbehövlig paus. Prata om hur helgen varit, vem som åkte ut i Idol, senaste nyheten i lokaltidningen eller en dråplig situation man just varit med om.

Men din kollega kanske hellre vill diskutera nya formuläret för budgetunderlag? Eller hur svårt det nya datorsystemet är att hantera. Vilken funktion är det egentligen man ska använda för att få ut en viss statistik? Det är inte helt ovanligt att en del kollegor vill använda rasten till att fördjupa sig i diverse arbetsfrågor. Det är så smidigt att ställa frågor och ha åsikter om jobbet när många är samlade. Men är det något som man ska använda sin fika- eller lunchrast till?

För- och nackdelar med att prata jobb

Ser du fikarasten som ett bra tillfälle att ventilera jobbfunderingar med personer man inte ser under resten av dagen? Ett lättsammare sätt att prata kring sitt jobb än att ta det på ett möte? Eller föredrar du, som oss, att få en paus från arbetstankarna och prata om annat?

kaka
Vem får sista kakan?

Klart vi ser fördelarna med jobbprat ibland. Men visst är det roligare att prata något annat än arbetsuppgifter då och då under dagen?! Man är ju trots allt på arbetsplatsen större delen av sin vakna tid. Då kan det vara både skönt och nyttigt att få koppla bort jobbet emellanåt. Dessutom tycker vi att det blir roligare att gå till jobbet om man ser kollegorna som en person och inte bara en arbetskamrat. Och för att uppnå det krävs det personligt snack på fikarasten, tänker vi!

Du behöver inte dela med dig av smaskiga detaljer

Vi menar inte att man ska dela med sig av smaskiga detaljer från skilsmässan man ligger i, senaste terapibesöket eller konflikten med svärmor. Men något utöver jobb kan man väl unna sig att lägga fikapausens samtal på emellanåt. Om man dessutom är på en arbetsplats med olika professioner som möts i lunchrummet kan detaljer om den andres arbetsuppgifter vara, faktiskt, dödstrista.

Social behöver inte betyda extrovert

Vi vill förtydliga att det är helt okej att vara en introvert person, man kan vara introvert och ändå intressant, trevlig och social. Vi menar inte heller att man inte någon gång då och då passar på att fråga om en arbetsuppgift, det gör väl alla ibland. Vi tänker mer på kollegor som egentligen är trevliga, men under lunch – och fikaraster nästan alltid hittar ett sätt att leda in samtalet på torra diskussioner om arbetsuppgifter.

Så tänker vi, men vad tycker DU?? Kommentera gärna!

Fikakram/Soctanten och Kollegan