Sparad i arbetsplatsen, jobbet, kollegor, mobbning

Mobbning på arbetsplatsen

Soctanten vid tangenterna…

Minns ni vårt senaste inlägg? Då publicerade vi vår intervju med Stefan Blomberg, psykolog och författare till boken ”Mobbning på arbetsplatsen:uttryck och åtgärder”.
Idag fortsätter vi på samma tema! Vill ni veta mer om hur de vanligaste formerna av mobbning ser ut , hur man hanterar mobbning på arbetsplatsen och vad man gör om chefen mobbar? Läs nedan vad Stefan Blomberg säger om saken!

Mobbning visar sig genom kritik och utfrysning

Den vanligaste formen av mobbning brukar vara att det letas fel i arbetsuppgifterna. Stefan Blomberg beskriver hur det för den som drabbas blir en stress i att få kritik oavsett hur arbetsuppgifterna utförs. En annan vanlig förekommande variant av mobbning är att den utsatte blir utstött eller utfryst från gemenskapen. Stefan Blomberg exemplifierar att det kan visa sig genom att en person exempelvis inte blir inbjuden till ett möte för att därefter få kritik för att man inte har dykt upp på mötet- som personen då inte ens visste ägde rum.

pressbild01
Vill du veta mer om mobbning på arbetsplatsen? Läs vår intervju med Stefan Blomberg, psykolog och författare

 

För den som drabbas av mobbning är konsekvenserna stora.

-Depressionsproblemen trefaldigas för de som varit utsatta för mobbning. Personerna hamnar ofta i långvariga sjukskrivningar och de kan få traumaliknande symptom på samma sätt som människor som utsätts för tortyr, våldtäkt eller misshandel. Det kan exempelvis handla om stark ångest som kan vara så påtaglig att personen inte klarar av vissa situationer.

Om mobbning på arbetsplatsen uppstår är det inte lätt att komma tillrätta med problemet. Då krävs mycket jobb med hela arbetsgruppen. Ofta kan det ta år innan stämningen på arbetsplatsen är bättre och tilliten har byggts upp mellan kollegor. I ungefär hälften av de mobbningsfall som uppmärksammas är det arbetstagaren själv som är inblandad.

-Chefen behöver inte vara den största boven i dramat men kanske inte gör något åt situationen. Det kan handla om stressade chefer som inte hinner göra sitt jobb. Det kan också vara så att det inte är ett gott ledarskap, det vill säga att chefen har andra drivkrafter än att ta hand om sin personal.

Stefan Blomberg beskriver hur maktlystnad, en egen agenda eller ett passivt, frånvarande ledarskap kan vara skäl till att mobbning inte stoppas. För den som drabbas av mobbning är det viktigt att slå larm om sin situation och om möjligt byta jobb.

-Det ska helst göras så tidigt som möjligt eftersom det annars finns risk för allvarliga hälsoproblem. Om det inte är möjligt måste den drabbade uppmärksamma problemet. Personen kan kontakta sin chef, chefens chef, HR- avdelningen, företagshälsovården eller facket.

Policys och levande dokument förebygger mobbning

Men allra bäst är det såklart om mobbning på arbetsplatsen aldrig uppstår. Stefan Blomberg understryker hur viktigt det är med ett förebyggande arbete i form av levande dokument och policys.

-De måste tydligt tala om vad som är ett godtagbart beteende på arbetsplatsen. Dessutom måste det finnas tydliga rutiner och handlingsplaner för hur mobbning, om det uppstår ska hanteras. Då vet de anställda vad som gäller och vad konsekvenserna blir för mobbaren.

Annonser
Sparad i arbetsplatsen, forskning, kollegor, mobbning, organisationspsykologi

Hur hanterar du härskartekniker på arbetsplatsen?

Soctanten vid tangenterna…

Om ni minns så tog vi i vårt förra inlägg upp vilka härskartekniker som finns på jobbet och hur de kan yttra sig. För att ta reda på mer om detta intervjuade vi Camilla Ländin, organisationskonsult och författare till boken Härskartekniker – identifiera,förebygga och hantera. Nu tänkte vi fördjupa oss ännu lite mer i detta ämne genom att låta Camilla Ländin berätta om hur man hanterar och förebygger härskartekniker!

 Så hur gör man då om man råkar ut för en härskarteknik?

-Först och främst måste man vara medveten om vilka härskartekniker som finns. Därefter måste man våga ifrågasätta och markera mot den som utövar dem.  Är det så att den som själv utsätts inte säger ifrån finns det förhoppningsvis någon annan som gör det, menar Camilla .

Tydlig kommunikation är A och O för att stoppa och förebygga härskartekniker, enligt Camilla Ländin. Att kommunicera effektivt betyder exempelvis att man sätter upp tydliga förhållningsregler inför ett samarbete. Gruppen behöver diskutera igenom sådant som hur mötesordningen ska se ut, vilken jargong som är tillåten och vad man kan skämta om.-

-Det är viktigt att ha ett öppet klimat, att prata om vad som är ett godtagbart beteende och att var och en tar sitt ansvar för att sätta gränser. På så sätt undviker vi härskartekniker, förklarar Camilla Ländin.

camilla_sv-vit
Camilla Ländin, organisationskonsult och författare

14 härskarteknikerna presenterade i Camilla Ländins bok Härskartekniker: identifiera, förebygga och hantera:

Offerkoftan: en person som alltid har det lite värre än alla andra. Genom att förminska sig själv vill offerkoftan väcka omgivningens medkänsla och på sätt slippa undan tråkiga arbetsuppgifter.

Projiceringsmetoden: Du framför kritik men får själv skulden för det du klagar på.

Hierarkimetoden: Chefen tar beslut över sina medarbetares huvud. De som är anställda i en lägre position kan använda metoden för att slippa ta beslut – ” jag har ju ändå inget att säga till om”.

Komplimangmetoden: Du får en komplimang samtidigt som du blir ombedd att utföra en tjänst.

Stereotypmetoden: Du reduceras till exempelvis kön, etnicitet eller utseende.

Relativiseringsmetoden: Härskaren berättar något som förminskar det du precis har berättat.

Tidsmetoden: Att vara äldre eller att ha varit anställd fler år på arbetsplatsen används för att få övertaget över en annan kollega.

Osynliggörande – Ignorera förslag eller åsikter som en person uttrycker. Inte lyssna genom att bläddra i papper, titta i mobilen eller på andra sätt vara ointresserad.

Förminskande/Förlöjligande – genom att exempelvis skratta åt hur någon uttrycker sig, ser ut eller framställa en persons argument som oviktiga.

Undanhållande av information – beslut som skulle fattas vid ett möte har redan fattats vid ett informellt sammanhang.

Påförande av skuld och skam – Att få någon att skämmas för sina egenskaper. En härskarteknik som ofta kombineras med förlöjligande och dubbelbestraffning

Dubbelbestraffning – Kan exempelvis innebära att en kvinna uppmanas att ta mer ansvar på jobbet. När hon gör det får hon kritik för att hon inte ägnar tillräckligt mycket tid med sitt barn.

Våld och hot om våld – Våld används för att få tillgång till det härskaren vill ha.

Objektifiering – Att ta upp någons utseende i irrelevanta sammanhang.

Sparad i arbetsplatsen, forskning, kollegor, organisationspsykologi

Experten tipsar – så känner du igen härskarteknikerna på jobbet

camilla_sv-vit
Maria Ländin, organisationskonsult och författare

Soctanten vid tangenterna…

Härskartekniker är något som inte är helt ovanligt på arbetsplatser. Jag har själv blivit utsatt för att bli kallad för lilla gumman av en kollega – dvs härskartekniken förminskning. Tyvärr valde jag att inte säga ifrån då – något jag önskar att jag hade gjort men det är ju inte alltid helt enkelt. Det finns en mängd olika härskartekniker och för att kunna göra något åt dem -för sin egen skull eller andras . gäller det att vara medveten om dem. Dessutom är ämnet väldigt intressant! För att få reda på mer har jag har valt att prata med Camilla Ländin, organisationskonsult och författare till boken Härskartekniker – identifiera – hantera och förebygga . Du hittar intervjun med henne i texten nedan!

Intervju med Camilla Ländin, organisationskonsult och författare

 – Härskartekniker handlar om att manipulera omgivningen för att förbättra sin egen sociala position.  Dessutom måste det vara ett återkommande beteende hos en person.

Så förklaras härskartekniker av Camilla Ländin som nyligen har publicerat boken Härskartekniker – identifiera, hantera och förebygga där hon presenterar 14 olika härskartekniker. Offerkoftan, tidsmetoden och komplimangmetoden heter några av dem.

– Tidsmetoden betyder att en person försöker vinna inflytande genom att ha varit anställd längre arbetsplatsen än någon annan. Om någon exempelvis förklarar att en idé inte kan genomföras eftersom det inte har fungerat tidigare – då är det ett sätt att använda tidsmetoden.
Tidsmetoden handlar också om att härskaren försöker vinna fördelar genom ålder och då kan det både vara en äldre eller en yngre person, förklarar Camilla Ländin

Komplimangmetoden är ännu en härskarteknik som bygger på att få någon annan att utföra en tjänst genom att ge honom eller henne komplimanger. Dessutom är det en effektiv metod eftersom det är ett allmänmänskligt behov att bli bekräftad och sedd.  
En tredje teknik – offerkoftan – är en återkommande person i sociala sammanhang.

– Det är en person som har det värre än alla andra.  Offerkoftan söker medkänsla genom att förminska sig själv och hoppas på så sätt slippa undan tråkiga arbetsuppgifter.  

Begreppet härskartekniker formulerades redan på 70 – talet. Då var det Berit Ås, professor i socialpsykologi och politiker som observerade och identifierade fenomenet. Berit Ås presenterade sju stycken härskartekniker, bland annat osynliggörande, förminskande och undanhållande av information. Fortfarande idag är de vanligt förekommande tekniker.

– Ett osynliggörande innebär exempelvis att man blir ignorerad under ett samtal eller ett möte. Enligt en arbetsplatsundersökning genomförd av Unionens medlemmar känner sig så många som 79 procent osynliggjorda på jobbet, förklarar Camilla Ländin.

Om man däremot blir kallad för lilla gumman av sin kollega betyder det att man är utsatt för den förminskande härskartekniken. Den kan riktas mot individer men också mot större arbetslag som reduceras till en egenskap, enbart på grund av sin grupptillhörighet.  

– Om man kallar kvinnor för en skock höns eller menar att män inte kan hantera en förkylning, då är det en förminskande härskarteknik.

Camilla Ländin vill också inkludera Jante bland härskarteknikerna. Jante är något hon framförallt har märkt av i strikt hierarkiska organisationer så som skolan, försvarsmakten, och polismyndigheten.

– Det är en effektiv metod för att hålla folk på mattan- alla ska ha det lika bra eller lika dåligt- ingen får sticka ut för mycket eller tro att de är något.

Mer om härskartekniker…

…Får du veta i kommande inlägg. Då tar Camilla Ländin upp vad man ska göra för att både förebygga och hantera härskartekniker på arbetsplatsen. Missa inte det…

/Kram Soctanten

 

 

 

Sparad i arbetsplatsen, kollegor

Prata barn på arbetsplatsen

Soctanten och Kollegan vid tangenterna…

Ett samtalsämne som kan vara tudelat är att prata barn. För dem som har barn är det så klart ett starkt engagemang som även märks i konversationen med kollegor. Det kan vara svårt att låta bli att prata om sina underbara små kottar med andra i samma situation. Men vi tycker att man ska vara lyhörd för vilka kollegor som ingår i sällskapet. Här är ett par anledningar till varför vi tycker man ska vara återhållsam med allt för mycket prat om barn:

  • Tänk om det är någon i gruppen som länge försökt bli gravid eller faktiskt inte kan få barn. Då föreställer vi oss att det blir jobbigt att höra ingående detaljer om andras barn. Vi tänker att det till och med kan vara aningens provocerande att höra hur ansträngande det är med telningarnas dålig sovvanor, när man själv inte önskar sig något hellre än att bli väckt mitt i natten för att trösta mot hemska mardrömmar eller byta blöjor.
  • Det kan, faktiskt, vara fruktansvärt tråkigt att få alla detaljer om lilla Lisas sovvanor, sjukdomar eller matvägran. Oavsett om man har barn själv eller inte.

 

img_6779
Nu har lille Kalle fått ett nytt gosedjur. Är du säker på att alla vill få reda på det?

Pluspoäng att vara förälder?

Det kanske inte alltid är så att arbetsgivaren uppskattar ännu en vård-av-barn (VAB)-dag, eller att arbetstagaren kräver sin lagstadgade rätt att gå ned i arbetstid så länge barnet inte fyllt 13. Men, kan det vara så att det också finns fördelar i arbetslivet med att vara förälder?Man betraktas som vuxen på riktigt. En ansvarstagande person som lever enligt normen. Ett bevis på att man är en person som klarar av sociala relationer. Det är ju trots allt normen, många av oss lever i ett parförhållande och de flesta par väljer att skaffa barn. Vi vill poängtera att detta inte är sanningen men en känsla och fundering som kan infinna sig då och då hos oss. En av oss är fortfarande utan barn och det är alltså inte en åsikt som vi själva delar, vi är självklart båda socialt mogna – med eller utan barn 🙂
/Fredagskram Soctanten och Kollegan

Sparad i arbetsplatsen, jobbet, kollegor

Utvecklande feedback

Kollegan vid tangenterna…

På vår arbetsplats pratas det en hel del om feedbackkultur just nu, att vi alla måste bli bättre på att ge och ta feedback. Om feedback ges på rätt sätt kan det vara ett sätt att utvecklas i sin yrkesroll, sägs det. Det är ett vettigt skäl att ge feedback tycker jag!

hjarta
Berätta för kollegorna när de gör något du uppskattar

Fast trots att jag gillar tanken på feedback blir det inte så ofta det ges i praktiken här på jobbet. Visst, någon positiv kommentar säger vi nog till varandra då och då. Men det bästa är när det finns en reflektion bakom och mer innehåll än ett spontant “bra gjort! även om det så klart gör de flesta glada.

Använd en modell
För att det ska bli användbart och utvecklande för den man ger feedback behöver det vara en smula genomtänkt. Det finns en enkel modell du kan använda för att ge konstruktiv feedback.

  1. Börja med det som var bra. Det ska vara konkret, inte bara “det var bra” utan VAD var bra. Din kollega behöver veta specifikt vad det är som uppskattas och ska fortsätta med/göra mer av.
  2. Vill man, kan man därefter ge feedback på något man tyckte var mindre bra. Då säger du OCH, och därefter anger sedan den förändring som du tycker kunde göra det bättre.

Ett exempel enligt modellen ovan:” Det var en väldigt intressant föreläsning du höll med spännande exempel från verkligheten, OCH om du tittar upp lite mer från dina anteckningar kommer det bli ännu mer fängslande”.

Det viktiga ordet “och”
Ordet “och” är centralt när du ger kritik på något. Jämför exemplet ovan med att använda ordet “men” istället; ”…MEN du tittade mycket på dina anteckningar”. Det blir en helt annan ton och tar udden av det positiva som just sagts. Det finns risk att bara det där sista, kritiska, är det som tas emot. Personen kanske inte känner att den fått utvecklande feedback utan bara är nedtyngd av kritik. Feedback ska vara utvecklande så skicka med en bild hur det ska bli bättre istället för känslan av att något var dåligt. Det ska vara lösningsinriktat – hur man kan göra istället – och något som faktiskt går att förändra så det är konstruktivt.

Ge bara feedback till den som vill ha
Det kan vara en bra idé att först fråga kollegan om den vill ha feedback. Det kan finnas tillfällen då man faktiskt inte vill det. Man kanske själv är medveten om vad som blev mindre bra, är för stressad för att ta emot feedback och så vidare.

Be om feedback
Vill man själv ha feedback kan man fråga efter den också. Jag gjorde just det för ett tag sedan. Jag var fullt beredd på kritik på min prestation, men fick oväntad kritik på innehållet istället. Min första tanke var att försvara mig, ”han måste ju ha missuppfattat mig!”. Men jag är så nöjd att jag faktiskt hann hejda mig och bara lyssnade istället, se feedback trappan här intill.

feedback-trappan
Målet är att komma högst upp i trappa

Även om du inte håller med om det som sägs kan du alltid lyssna och tacka för att någon tagit dig tid att ge återkoppling. Det gäller att reflektera, kan det finnas ett uns av sanning i kritiken? Sedan väljer du om det är något du vill förändra eller inte.
Och fundera lite på vad du gör när du får positiv feedback. Var i trappan står du då? Förvånansvärt många är långt ned i trappan och förklarar att det inte var deras förtjänst eller det de gjort inte var så svårt egentligen. Men även här gäller att lyssna, bearbeta och säga tack!

Kram Kollegan

Sparad i arbetsplatsen, fikarast, jobbet, kollegor, personligt

Vad pratar du om under fikapausen?

Kollegan och Soctanten reflekterar tillsammans…

Fikarasten närmar sig med stormsteg. Kaffedoften sprider sig i korridoren. Åh, äntligen dags att lämna datorskärmen för en stund för lite samvaro med kollegorna! När kollegan i rummet intill säger ”nu är det fika” är det dags att ta sig till fikarummet för lite välbehövlig paus. Prata om hur helgen varit, vem som åkte ut i Idol, senaste nyheten i lokaltidningen eller en dråplig situation man just varit med om.

Men din kollega kanske hellre vill diskutera nya formuläret för budgetunderlag? Eller hur svårt det nya datorsystemet är att hantera. Vilken funktion är det egentligen man ska använda för att få ut en viss statistik? Det är inte helt ovanligt att en del kollegor vill använda rasten till att fördjupa sig i diverse arbetsfrågor. Det är så smidigt att ställa frågor och ha åsikter om jobbet när många är samlade. Men är det något som man ska använda sin fika- eller lunchrast till?

För- och nackdelar med att prata jobb

Ser du fikarasten som ett bra tillfälle att ventilera jobbfunderingar med personer man inte ser under resten av dagen? Ett lättsammare sätt att prata kring sitt jobb än att ta det på ett möte? Eller föredrar du, som oss, att få en paus från arbetstankarna och prata om annat?

kaka
Vem får sista kakan?

Klart vi ser fördelarna med jobbprat ibland. Men visst är det roligare att prata något annat än arbetsuppgifter då och då under dagen?! Man är ju trots allt på arbetsplatsen större delen av sin vakna tid. Då kan det vara både skönt och nyttigt att få koppla bort jobbet emellanåt. Dessutom tycker vi att det blir roligare att gå till jobbet om man ser kollegorna som en person och inte bara en arbetskamrat. Och för att uppnå det krävs det personligt snack på fikarasten, tänker vi!

Du behöver inte dela med dig av smaskiga detaljer

Vi menar inte att man ska dela med sig av smaskiga detaljer från skilsmässan man ligger i, senaste terapibesöket eller konflikten med svärmor. Men något utöver jobb kan man väl unna sig att lägga fikapausens samtal på emellanåt. Om man dessutom är på en arbetsplats med olika professioner som möts i lunchrummet kan detaljer om den andres arbetsuppgifter vara, faktiskt, dödstrista.

Social behöver inte betyda extrovert

Vi vill förtydliga att det är helt okej att vara en introvert person, man kan vara introvert och ändå intressant, trevlig och social. Vi menar inte heller att man inte någon gång då och då passar på att fråga om en arbetsuppgift, det gör väl alla ibland. Vi tänker mer på kollegor som egentligen är trevliga, men under lunch – och fikaraster nästan alltid hittar ett sätt att leda in samtalet på torra diskussioner om arbetsuppgifter.

Så tänker vi, men vad tycker DU?? Kommentera gärna!

Fikakram/Soctanten och Kollegan

Sparad i arbetsplatsen, jobbet, karriärcoachen Nina Jansdotter, kollegor

Hur privat ska du bli med dina kollegor?

en-dag-pa-stranden
Soctanten och Kollegan jobbfilosoferar med fötterna i sanden

Nu är det dags för dig att få träffa Kollegan och Soctanten TILLSAMMANS. Det är Soctanten vid tangenterna men bådas tankar.

Vi hoppas att detta inte kommer bli alltför överväldigande för dig. Vi två jobbar ju trots allt på samma arbetsplats och emellanåt möts våra vägar. Ibland är det Kollegan som kommer förbi kontoret med en fundering. Ibland är det Soctanten som känner sig sugen på att vara social. Det är ju inte helt fel, till och med ganska trevligt stundtals. Men, det kan ändå väcka en del funderingar hos oss om privatlivets vara eller icke vara. Att vi har ett privatliv utanför arbetsplatsen är ganska självklart och ju längre man jobbar ihop desto mer lär man ju känna varandra.

Men att känna varandra som yrkesperson eller privatperson behöver kanske inte vara samma sak. Det kan vara individuellt var gränsen går för hur mycket man vill dela med sig av det som händer utanför jobbet. Vi tänker att det också handlar om vilka kollegor vi samarbetar med. Med en del klickar man bättre och med andra sämre. Självklart blir det mer naturligt att man kommer närmare varandra och kanske vill berätta mer om det är en kollega där man känner att personkemi finns.

 Soctanten och kollegans relation

Om vi ska gå till oss själva har vi jobbat flera år tillsammans innan vi lärde känna varandra på ett mer personligt plan. Vi har inte tyckt illa om varandra – det är inte det. Men vi har inte jobbat så nära, mest stött på varandra då och då i fikarummet och på personalmöte. Så – på grund av olika omständigheter hamnade vi närmare varandra i arbetsuppgifterna. Dessutom kom vi närmare varandra rent geografiskt. Vårt kollegiala umgänge tenderar att vara personligt och emellanåt privat. Jag (Soctanten) kan ibland känna mig något för mycket som en glappkäft men Kollegan verkar inte lida av det.

Personlig men inte privat?

Enligt karriärcoachen Nina Jansdotter är en god riktlinje på jobbet att vara personlig men inte privat. Där har Kollegan ett konkret exempel på när arbetskamraters privatliv kommer alltför tätt inpå. Det var en medarbetare som berättade att hen hade en kärleksaffär utanför äktenskapet. För Kollegan blev det svårt att förhålla sig till informationen. Hur skulle detta ovälkomna förtroende hanteras?

Så, var privat med måtta- Därmed sagt håller vi inte helt med Nina. Vi tycker att man kan vara privat med några få utvalda – välj med omsorg och var inte privat med alla. För din skull men också för andras. Alla vill inte höra om ditt privatliv!

Men vad ska man då prata om på fikarasten eller i lunchrummet? Det återkommer vi med i nästa inlägg. Missa inte det!

Höstruskiga kramar från Soctanten och Kollegan!