Sparad i arbetsplatsen, jobbet, mobbning

X blev utfryst när hen ville byta arbetsplats

Soctanten vid tangenterna…

God jul och gott nytt år! Efter julfirande och ledighet är det dags för ett nytt blogginlägg som fortsätter på samma tema som två tidigare inlägg, det vill säga mobbning. Efter att ha publicerat en intervju med en expert om hur mobbning kan uppstå och hur den ska hanteras tycker vi att det är dags att ta upp ett konkret exempel på hur mobbning på arbetsplatsen kan se ut…. Här kommer därför berättelsen om X, en vän till mig som för ett tag sedan råkade ut för just mobbning…
Vi tar det från början… Vännen, vi kan kalla hen X,  hade ett jobb som hen var tvungen att pendla till, något som tog minst två timmar. Förutsatt att det inte var något krångel med snöiga vägar eller så för då blev restiden ännu längre. Efter ett halvår blev min vän erbjuden att gå från vikariat till en fast anställning och X tackade ja.

Men – några veckor därefter blev hen erbjuden ett jobb med betydligt kortare resväg till jobbet.

Istället för att behöva gå upp klockan fem på morgonen och täcka upp med flextimmar på grund av förseningar i trafiken skulle X inte ha mer än en halvtimme till jobbet.
För min vän var valet därför enkelt och hen beslöt sig för att byta arbetsplats.

Det uppskattades dock inte av kollegorna.Istället för att lyckönska till nya jobbet – som skulle kunna sägas vara den förväntade och “normala” reaktionen valde medarbetare och ledning att frysa ut min vän.

Tidigare trevliga medarbetare hälsade nu knappt på X och i fikarummet vill ingen sitta bredvid hen.
X som tidigare hade trivts bra på arbetsplatsen och  varit en självklar del av gemenskapen fick nu inte längre vara med.

När övriga kollegor åkte på branschträff för att lyssna på föredrag och äta middag fick X , som straff för att hen skulle sluta ensam stanna kvar på jobbet.

X hade varit öppen med att hen letade jobb på närmare håll. Trots det visade övriga anställda ingen förståelse för den nya anställningen. Inte ens ledningen stod på X sida. Istället förklarade närmaste chef att X och en kollega som slutade i samma veva “ inte skulle släppas” från sin nuvarande arbetsplats.
Det ledde i sin tur till att X och hens kollega kontaktade facket och frågade om det verkligen fick gå till såhär. De fick till svar att en månads uppsägningstid var det som gällde, och därefter kunde varken chef eller någon annan hålla dem kvar.

Min vän menar att det hela framförallt kändes sorgligt, att det slutade som det gjorde när hen tidigare hade trivts på arbetsplatsen. X fick faktiskt en blomma sista dagen på jobbet. Men presenten kändes inte ärlig efter behandlingen X  hade utsatts för under den senaste månaden.

… Så kan det alltså gå. När mobbning blir verklighet och på grund av något som man trodde skulle vara en rättighet för arbetstagaren – att säga upp sig när man vill gå vidare till nytt jobb…

 

Annonser
Sparad i arbetsplatsen, jobbet, kollegor, mobbning

Mobbning på arbetsplatsen

Soctanten vid tangenterna…

Minns ni vårt senaste inlägg? Då publicerade vi vår intervju med Stefan Blomberg, psykolog och författare till boken ”Mobbning på arbetsplatsen:uttryck och åtgärder”.
Idag fortsätter vi på samma tema! Vill ni veta mer om hur de vanligaste formerna av mobbning ser ut , hur man hanterar mobbning på arbetsplatsen och vad man gör om chefen mobbar? Läs nedan vad Stefan Blomberg säger om saken!

Mobbning visar sig genom kritik och utfrysning

Den vanligaste formen av mobbning brukar vara att det letas fel i arbetsuppgifterna. Stefan Blomberg beskriver hur det för den som drabbas blir en stress i att få kritik oavsett hur arbetsuppgifterna utförs. En annan vanlig förekommande variant av mobbning är att den utsatte blir utstött eller utfryst från gemenskapen. Stefan Blomberg exemplifierar att det kan visa sig genom att en person exempelvis inte blir inbjuden till ett möte för att därefter få kritik för att man inte har dykt upp på mötet- som personen då inte ens visste ägde rum.

pressbild01
Vill du veta mer om mobbning på arbetsplatsen? Läs vår intervju med Stefan Blomberg, psykolog och författare

 

För den som drabbas av mobbning är konsekvenserna stora.

-Depressionsproblemen trefaldigas för de som varit utsatta för mobbning. Personerna hamnar ofta i långvariga sjukskrivningar och de kan få traumaliknande symptom på samma sätt som människor som utsätts för tortyr, våldtäkt eller misshandel. Det kan exempelvis handla om stark ångest som kan vara så påtaglig att personen inte klarar av vissa situationer.

Om mobbning på arbetsplatsen uppstår är det inte lätt att komma tillrätta med problemet. Då krävs mycket jobb med hela arbetsgruppen. Ofta kan det ta år innan stämningen på arbetsplatsen är bättre och tilliten har byggts upp mellan kollegor. I ungefär hälften av de mobbningsfall som uppmärksammas är det arbetstagaren själv som är inblandad.

-Chefen behöver inte vara den största boven i dramat men kanske inte gör något åt situationen. Det kan handla om stressade chefer som inte hinner göra sitt jobb. Det kan också vara så att det inte är ett gott ledarskap, det vill säga att chefen har andra drivkrafter än att ta hand om sin personal.

Stefan Blomberg beskriver hur maktlystnad, en egen agenda eller ett passivt, frånvarande ledarskap kan vara skäl till att mobbning inte stoppas. För den som drabbas av mobbning är det viktigt att slå larm om sin situation och om möjligt byta jobb.

-Det ska helst göras så tidigt som möjligt eftersom det annars finns risk för allvarliga hälsoproblem. Om det inte är möjligt måste den drabbade uppmärksamma problemet. Personen kan kontakta sin chef, chefens chef, HR- avdelningen, företagshälsovården eller facket.

Policys och levande dokument förebygger mobbning

Men allra bäst är det såklart om mobbning på arbetsplatsen aldrig uppstår. Stefan Blomberg understryker hur viktigt det är med ett förebyggande arbete i form av levande dokument och policys.

-De måste tydligt tala om vad som är ett godtagbart beteende på arbetsplatsen. Dessutom måste det finnas tydliga rutiner och handlingsplaner för hur mobbning, om det uppstår ska hanteras. Då vet de anställda vad som gäller och vad konsekvenserna blir för mobbaren.

Sparad i arbetsplatsen, mobbning

Många svenskar blir mobbade på arbetsplatsen

Soctanten vid tangenterna…

Eftersom vi tyckte att härskartekniker var  intressant  vill vi gärna gräva vidare i ämnesområdet taskiga kollegor. Därför har vi valt att intercjua Stefan Blomberg, psykolog och författare till boken ”Mobbning på arbetsplatsen:uttryck och åtgärder”. Läs intervjun med honom nedan och få reda på varför mobbning uppstår, hur det uttrycker sig och vad man gör åt det!

Hur många svenskar drabbas av mobbning?

pressbild01
Vill du veta hur mobbning kan uppstå på arbetsplatsen? Missa inte vår intervju med psykologen och författaren Stefan Blomberg!

Undersökningar som mäter mobbning på arbetsplatsen visar att upp till 100 000 svenskar per år kan vara drabbade. Dessutom uppger 25 000 personer att de upplever hälsoproblem på grund av mobbning och trakasserier, förklarar Stefan Blomberg, psykolog och författaren till boken; Mobbning på arbetsplatsen: uttryck och åtgärder.
Stefan Blomberg menar att det finns två huvudsakliga anledningar till att mobbning på arbetsplatsen uppstår.

 

– Det kan antingen vara misskötta konflikter som går från meningsskiljaktigheter i en sakfråga till personliga motsättningar. Kanske får någon av parterna stöd av flera kollegor vilket innebär att det helt plötsligt blir flera personer mot en.

Ännu en anledning till att mobbning uppstår är när någon inte riktigt passar in i arbetsgruppen. Det uppstår ofta i grupper som är homogena baserat på kön, politiska åsikter eller ålder. Exempelvis visar statistiken att manliga undersköterskor är mer utsatta än kvinnor i samma bransch.

Stefan Blomberg menar att ett tydligt underläge och en situation som pågått under en längre tid särskiljer mobbning från trakasserier och konflikter på arbetsplatsen.

-Det kan antingen vara misskötta konflikter som går från meningsskiljaktigheter i en sakfråga till personliga motsättningar. Kanske får någon av parterna stöd av flera kollegor vilket innebär att det helt plötsligt blir flera personer mot en.

Stefan Blomberg menar att ett tydligt underläge och en situation som pågått under en längre tid särskiljer mobbning från trakasserier och konflikter på arbetsplatsen.

-Det måste vara en person som befinner sig i underläge och det måste ha pågått under en längre tid. Det kan ju exempelvis uppstå trakasserier på arbetsplatsen men den som blir utsatt biter ifrån. Men om det är en person som har svårt att värja sig, exempelvis om en nyanställd ställs mot någon som har jobbat på arbetsplatsen i 25 år, då kan det klassas som mobbning.

Vill du veta mer om hur de vanligaste formerna av mobbning ser ut, hur man hanterar mobbning på arbetsplatsen och vad man gör om det är chefen som mobbar? Då ska du inte missa vårt nästa inlägg!

/Kram Soctanten

Sparad i arbetsplatsen, forskning, kollegor, mobbning, organisationspsykologi

Hur hanterar du härskartekniker på arbetsplatsen?

Soctanten vid tangenterna…

Om ni minns så tog vi i vårt förra inlägg upp vilka härskartekniker som finns på jobbet och hur de kan yttra sig. För att ta reda på mer om detta intervjuade vi Camilla Ländin, organisationskonsult och författare till boken Härskartekniker – identifiera,förebygga och hantera. Nu tänkte vi fördjupa oss ännu lite mer i detta ämne genom att låta Camilla Ländin berätta om hur man hanterar och förebygger härskartekniker!

 Så hur gör man då om man råkar ut för en härskarteknik?

-Först och främst måste man vara medveten om vilka härskartekniker som finns. Därefter måste man våga ifrågasätta och markera mot den som utövar dem.  Är det så att den som själv utsätts inte säger ifrån finns det förhoppningsvis någon annan som gör det, menar Camilla .

Tydlig kommunikation är A och O för att stoppa och förebygga härskartekniker, enligt Camilla Ländin. Att kommunicera effektivt betyder exempelvis att man sätter upp tydliga förhållningsregler inför ett samarbete. Gruppen behöver diskutera igenom sådant som hur mötesordningen ska se ut, vilken jargong som är tillåten och vad man kan skämta om.-

-Det är viktigt att ha ett öppet klimat, att prata om vad som är ett godtagbart beteende och att var och en tar sitt ansvar för att sätta gränser. På så sätt undviker vi härskartekniker, förklarar Camilla Ländin.

camilla_sv-vit
Camilla Ländin, organisationskonsult och författare

14 härskarteknikerna presenterade i Camilla Ländins bok Härskartekniker: identifiera, förebygga och hantera:

Offerkoftan: en person som alltid har det lite värre än alla andra. Genom att förminska sig själv vill offerkoftan väcka omgivningens medkänsla och på sätt slippa undan tråkiga arbetsuppgifter.

Projiceringsmetoden: Du framför kritik men får själv skulden för det du klagar på.

Hierarkimetoden: Chefen tar beslut över sina medarbetares huvud. De som är anställda i en lägre position kan använda metoden för att slippa ta beslut – ” jag har ju ändå inget att säga till om”.

Komplimangmetoden: Du får en komplimang samtidigt som du blir ombedd att utföra en tjänst.

Stereotypmetoden: Du reduceras till exempelvis kön, etnicitet eller utseende.

Relativiseringsmetoden: Härskaren berättar något som förminskar det du precis har berättat.

Tidsmetoden: Att vara äldre eller att ha varit anställd fler år på arbetsplatsen används för att få övertaget över en annan kollega.

Osynliggörande – Ignorera förslag eller åsikter som en person uttrycker. Inte lyssna genom att bläddra i papper, titta i mobilen eller på andra sätt vara ointresserad.

Förminskande/Förlöjligande – genom att exempelvis skratta åt hur någon uttrycker sig, ser ut eller framställa en persons argument som oviktiga.

Undanhållande av information – beslut som skulle fattas vid ett möte har redan fattats vid ett informellt sammanhang.

Påförande av skuld och skam – Att få någon att skämmas för sina egenskaper. En härskarteknik som ofta kombineras med förlöjligande och dubbelbestraffning

Dubbelbestraffning – Kan exempelvis innebära att en kvinna uppmanas att ta mer ansvar på jobbet. När hon gör det får hon kritik för att hon inte ägnar tillräckligt mycket tid med sitt barn.

Våld och hot om våld – Våld används för att få tillgång till det härskaren vill ha.

Objektifiering – Att ta upp någons utseende i irrelevanta sammanhang.